Blogg

Sen rapport från Göteborgsgirot

Eftersom Scandinavian Race gick “lite halvdant” för laget får ni en tävlingsrapport från helgen innan, som innefattade Prioritet Finans GP respektive Göteborgsgirot. Precis som vid buffébordet går jag på godsakerna först och skippar resten, och eftersom nyss nämnda GP gick “lite halvdant” det med så stryker jag det och skriver endast om Göteborgsgirot! Girot slutade som bekant med vinst, vilket gör det betydligt roligare att skriva om. Göteborgsgirot är alltså, som namnet antyder, ett linjelopp på 144 km i Göteborg med omnejd. Vi var revanschsugna efter GP:t, och vår plan för dagen var att skicka iväg en eller två cyklister i morgonbrytet medan resterande cyklister skulle hålla huvudet kallt i klungan. Efter 12 kilometer masterstart genom centrala Göteborg gick startskottet. Dessvärre var det inte bara det metaforiska startskottet som small, utan mitt bakdäck också. Gick från topp-10 i den över 100 man starka klungan till att bli passerad av damklungan som startat en minut efter oss, innan jag kunde få ett nytt hjul ur Hymerbilen™. Lyckligtvis kunde jag pace:a upp till toppen av klungan relativt snabbt, trots att klungans framfart påminde mer om de första milen på Paris – Roubaix än en svensk elittävling.

Foto från Prioritet Finans GP av den duktiga Jim Berg!

Lagom till att jag kommit upp igen lugnade klungan ner sig något, vilket Hugo såg som ett utmärkt tillfälle att gå loss. Loss kom han – problemet var bara att ingen annan gjorde det. Medan han brände av en 20-minutersintervall ensam någon minut framför klungan tog vi andra det relativt lugnt. Jag passade på att lägga mig bland de första i klungan för att vara redo på eventuella attacker. Inga attacker att skriva hem om kom, däremot kom dagens första backe av många. Okänd cyklist utan lag ville se snygg ut på bilder och gick upp och dönade i en s.k. stiff but sustainable pace med hela klungan på hjul tills backen var över. Efter ett tag till kom dagens andra backe, med extra krydda. Från en bred väg var det en 90-graderssväng in på en cykelbana med 8% lutning. Här var jag extremt glad över att jag satt med högt uppe i klungan när jag hörde kolfiber som gick i asfalten precis bakom mig, eftersom backen var tillräckligt jobbig utan att börja från stillastående. Det var i denna backe som ungefär hälften av klungan blev avhängda, och Hugo blev inhämtad.

 

Lyckligtvis hängde alla Hymer med, och vi fortsatte att vara aktiva i tävlingen. Lagom till att 8 mil hade gått gick Junis på en smygattack. Ingen i klungan reagerade förutom Ryska Postens Ulf Bäcker, som fick med sig Hugo upp när han anslöt. Resterande Hymeriter var naturligtvis mycket nöjda med denna grupp, så vi såg till ta alla efterföljande attacker. Klungan anfördes framför allt av hemmalaget Giro Cycle Team m.fl. fram till att det återstod ungefär 15 kilometer av tävlingen. Då hade dessvärre Junis tvingats släppa från utbrytningen som nu bestod av Hugo och Bäcker. Vi svängde in på en grusväg och tempot ökade markant. Lyckligtvis var Rasmus alert och satt med bra när attackerna avlöste varandra, särskilt de sista kilometerna där den ena spurtbacken kom efter den andra. När det var ungefär en kilometer kvar hade Rasmus kommit iväg i en grupp med några få cyklister från det lilla som var kvar av klungan. Denna grupp anslöt till Hugo och Bäcker, varefter Rasmus vann spurten utan några större bekymmer!

Lexikon:

  • Döna – i detta fall att cykla i relativt hög hastighet, jmf. dunka, gneta (“Han dönade på storskivan”)
  • Stiff but sustainable pace – småjobbigt men inget man blir avställd av