Försöker komma igång med hårdträningen, går dåligt. Lite knäkänningar i tisdags gjorde att jag avbröt det passet och inte riktigt vågat cykla sen dess.

Har iaf kunnat alt. träna, så varför inte försöka ta revansch från förra årets fiasko (Så här gick det förra året) på Syas KM?
Så det försökte jag med idag. Lite träningsvärk i ljumskarna från gårdagens intervallpass i Sya och plusgrader gjorde mig orolig, men det fick gå.

Det var cirka 35 stycken som körde 2×4,5 km, jag låg runt tionde plats första biten. Efter någon kilometer kände jag att det var dags att få lite bättre siffror på pulsklockan, så jag sprätte upp till spets i gruppen jag låg i.

Ett varv senare: Körde med någon och vi följdes åt till den ”branta raka nerförsbacke”, sedan så försvann han, men fjärde platsen kändes säkrad (såg ingen bakom) Det var den inte. Jag blev femma, för cykelbekantingen Esa drog om mig i sista kurvan, honom var jag 17 minuter efter förra året på Syaslingan…

Fick sedan kommentaren: ”Du måste åka skidor! Du springer ju på skidorna, måste glida ut, du tappar massa kraft”
Precis vad jag vill höra! Jag menar det vore ju inte så kul om man har superbra teknik och det är konditionen som är dålig.

Nej, jag ser inget fel i min stakteknik;)

Jag fick lite lucka första gången efter ”branta nedförskörningen”, men dessa fyra gled förbi in i stadion.

Blev det revansch? Ja
Nöjd? Ja
Kul? Ja
Ont i ljumskarna nu? JAAAAAAAAAA